Mumbai Revisited.

Mollgan, Nils och Sachin, vår couch surfing värd - otroligt snäll filmskapare.

Fattigt och rikt.

NIls lilla tankebubbla.

Spela korten!

Här står de här damerna och myser.

Och så lite foton med Bandraborna.

En annan del av Mumbai, Bandra - rikt, kristet, rent, fint men stelt.

Moshe, vår amerikan-israeliska nyfunna
vän.
Mittemot Carlton Hotel.

Tjuvfotot under inspelningen.

Nils och jag var statister i Bollywood remake av Stepmom. Här mellan tagningarna.

Marine Drive.

Nils med en cheese dosa.

Taxi är kul.

Lejonet i parken.

Filminspelningen mitt i natten.

Förvånad tågresa.

Nico spelar sitar..

Taxirumpan.


Vi åkte till Mumbai och sade adjö först till familjen och sedan till staden. Vi softade omkring, lite klädesköp, lite musikaffärsbesök, lite taxiresor, lite tablakonserter med Zakir Hussein, lite filminspelning, lite 3d bio på enorm biograf, lite utflykter i förorterna, lite couch surfing, lite besök på populära barer, lite av allt. En stad att bo i.

Nu ska vi skynda iväg, och ta tåget från Varanasi till Bodghaya (där Buddha blev upplyst). Varanasi is up next, don't change blog, I'll be right back with more exciting news straight outta India's compton.

Kisses.

Murud.

Nybadad man.

Martin joxar med sin trasa.

Sjörövartittut.


En båt att sova i.

Sjörövarnas lilla sjö i fortet i havet.

Jim var vår guide på sjörövarfortet (nästan tusen år gammalt).

Eftermiddagschill på altanen.

Solen som gick ner över frukten.

Diskussionsgruppen.

Fruktmarknad!

En sjuk bror.

Rummet mot havet.

En familj kom åter ur vattnet.

Barnen i familjen blev sjuka en efter en efter nyår. Vi åkte till Murud, en liten stad söder om Mumbai för att ha det mysigt och bli friska i solen och i vattnet och i värmen den sista veckan innan det bar av hemåt för alla utom mig och NIls. Lugnt och skönt och vackert.

Puss.

ps. I protest hoppar jag över att skriva om Ahmedabad. En varning utfärdas för staden om en gång i tiden var Indiens vackraste. En gång i tiden. En.

Dungarpur - ett sjukt nyår.

Sjukdomen.

Matbordet.


Efter att ha lämnat underbara Udaipur rusade vi fram över det karga landskapet söderut mot Dungarpur, för att fira nyår ute under landsbygdens stjärnhimmel på maharadjans palatshotell. Det var ett ställe utan like, man blev vimmelkantig av att gå omkring och känna sig som Tintin i slutrutorna av Faraos cigarrer, bland enorma påfåglar, hundratals fågelsorter kvittrandes i träden i en stor trädgård med ett tjog hundar, en tennisplan och en mycket vacker pool. Det var underligt att befinna sig i lyxen efter att ha åkt igenom själva byn där de fattiga invånarna storögt tittade in genom fönstren på bilarna som rullade vidare upp för kullarna, in genom de stora grindarna. Stämningen var smått kolonialistisk och självklart var palatset fullt av brittisk överklass.

Jag blev otroligt sjuk första kvällen, nyårsafton, och firade med ett huvud sprängfullt av feber hängandes ner i toaletten. Därmed inte många bilder. Sjukdomen varade en vecka.

Udaipur.

Skriver till Tove på ett tak.

Martin äter sin frukost i alkoven.

Kära mor!

James Bond Hotellet (Octopus spelades delvis in där).

Mollgans Klipp!

Festival!

Hej ko!

Mysiga Mannen.



Morgonutsikt från min sovalkov.

Taken.

Sovalkov 2.

Sovalkov 1.

Barnen i staden.



Hej kära vänner! Titta, jag kan använda prickarna: åäööäååäööäå! Det är för att jag och bror sitter med min egna fina, lilla dator hemma hos en couch surfer i Mumbai. Yes, åter i storstaden, familjen har sorgligt nog åkt hem till er i kalla Svea. Jag ligger som vanligt efter med bilduppdateringen, så idag blir det bilder från Udaipur, en otroligt vacker stad i norra Indien (Rajasthan) som vi mös i dagarna innan nyår. Om dagarna i Udaipur kan ni läsa mer på Nils blogg notjustanothertravelinsong.blogspot.com/ eftersom jag själv inte hinner skriva så mycket mer, vi ska strax ut och göra stan de sista självande timmarna i detta underverk till stad innan vi tar 30 timmars tåget till Varanasi.

Puss!