Fort Kochin.

Nils har trakigt.

Ett turisthelvete. Det mest spannande var nar jag och Nisse livradda forsokte spela bort kackerlackan fran badrummet med en flojt. I ovrigt - forbannat trist. Fan roligare pa Teneriffa.

Ps. Det var varmt i vattnet.

Batresan i Keralas kanaler.

Baten.

Arets Julklapp.

Solen som gick ner.

Segelbatarnas segelbat.

Flodkanten.

Martin och bananblommalunch.

Huset och kanoten.

Kanalen.


Floddansen.

Mollgan pa Ofvre Dack.

Baderiet.

Styrman.

Fran Bengaluru tog vi oss ned till sodra Kerala dar vi belagrade en husbat for att som de sanna Flodbarnen glida ut i the backwaters tillsammans med en masterkock och trenne matroser. Sannerligen en fantastisk upplevelse att i kvallsolen skolja bort varmen med en Kingfisher till tonerna fran hinduiska, kristna och muslimska tempel som ekade i takt med den badande lokalbefolkningen. Medan kanoterna sakta stakade forbi oss lastade till sjunkningsgransen med sten och sand satt vi med fantastiskt vallagade keralanska specialiteer pa den monstruosa tvavaningsbaten med en hel besattning till forfagande. Avstandet mellan oss och de forbistakande kanoterna kandes gigantiskt, det var svart att inte kanna sig som en inkraktande kolonialist. Aven om tanken kanske var obefogad...

Bangalore.

Framtida hus for oss som startar kollektiv.

Flojtkonserten i Bengaluru del 2.


Flojtkonserten i Bengaluru Del 1.

Lilla staden.

Lilla trafiken.



Bengaluru var en mycket angenam stad, stamningen mer avspand an i Mumbai - kanske pga att levnadsstandarden var hogre. Efter en frukost och en misslyckad kaffe pa en servering mot hogljuda Mahatma Gandi Rd onskade mamma att det skulle finnas ett stalle med 'good italian coffee'. Ett kvarter senare hittar vi ett superlyxigt kafe som - just det - serverade italienskt kaffe. Faktum var att det rakade vara Indiens forsta renodlade italienska kaffebar. Inte nog med det - vi var de forsta gasterna sa allt var gratis. Lite som i Ankeborg nar Alexander Lucas blir den miljonte kunden i en butik och vinner en bil... Ett par bakelser, espressos och en kaffedrink av dadlar senare rullade vi runda, matta och koffeinstinna ut, med en nojd mor i spetsen.

I ovrigt var det otroligt mysigt att spatsera kring i storstadssmogen pa sma gator med fina butiker vars innehavare avstod fran 'Yeeees sir, come look in my shop' och foredrog bekvamdheten pa plaststolarna. Stora parker, mycket gronska, ett hus man vill starta kollektivet i, en musikbutik och en glad flojttutande plastpappa. Det ar alltid fint med kontraster, efter det otroligt vackra Hampi, med alla dess tempel utslangda bland astronomiska stenklot som hamtade ur en en spaghetti-western vid en slingrande krokodilflod som vi olagligt korsade mitt i natten i en miniliten, rund vassbat efter en undangomd flojtkonsert i en tradgard, var det skont att komma in i en halvful stad vars stora kopcentrum och groteska juldekorationer skakade om alla sinnen och det historiska dammet blastes bort fran medvetandet. Verkligheten slog till som en trevlig small pa kaften.

Puss

ps. Angaende Nisses vink pa sin blog om bilder fran det vackraste hotellet i den vackraste staden far ni vara talmodiga - hinner bara med ett inlagg i taget. Alltsa ar jag inte i Bengaluru utan i Udaipur nu. Nagon vecka in i framtiden alltsa.

Hampi.

Drottningens Badrum.

Hemliga Flojtkonserten 2.

Hemliga Flojtkonserten 1.

Skolbarnen attackerar Del 2.

Skolbarnen attackerar Del 1.

En klass och ett musiktempel.

Nils och ivrig skolklass.

Floden.

Inne i Hampi.

Sovande Nils mot Hampi.


Mollgan hinner tyvarr inte med att beskriva Hampi med mer an tre ord:

Tempel.
Skolbarn.
Flojtkonsert.

For en ytterligare fordjupning i amnet hanviser han till sin brors mycket lasvarda http://notjustanothertravelinsong.blogspot.com/. Mycket noje och puss pa er alla! Och den goda julen och allt det dar.

Goa.

Mollgan och Ilinca!

Nytvattat i stugan.

Strandfotande.

Ilinca visar vart skapet ska sta. (ho ho ho...)

Mollgan och hans fotande bror.

Arabiska Havet.

Ilinca!!!

Husen.

Stranden fran frukosstallet.

Frukosstallet.

Frukosten.

Handdukspisken.

Pa verandan.

Utsikten.

Jim pa tag.


Har pa Palolem Beach i Goa har vi snart spenderat fem dagar, eller vad det nu ar, orkar inte rakna. Det har varit hur soft som helst, bara att lata lugnet skolja over en. Dagarna spenderas i solen, i skuggan, i vattnet, pa stranden, pa restaurangerna, pa berget. Ett par harda fotbollsmatcher mot ungarna fran trakten har utkampats. Efterat, drypande av svett och varm som Helvetet pa Malmos kallbadhus kastar man sig i vattnet och forsoker att kyla av huvudet - en svar konst eftersom vattnet nastan ar varmare an luften.

Alltsa, mat. Mat ar gott. I Indien ar maten nagot annat. Det ar liksom helt otroligt. Mat mat mat. Jag skulle kunna gora den har resan bara med munnen, lamna kroppen hemma och lata kaften fara runt - allt jag ater ar himmelskt.

ILINCA!Jag skulle strosa in pa bygatan en kvall och kolla pa byxor. Sa skriker nagon bakom min rygg: Henning??!! Ilinca akte den tredje till Goa, men det fanns en liten liten chans att vi kunde traffas. Vi visste ju inte vart vi skulle styra kosan efter Mumbai, men sa blev det Goa. Och sa till samma lilla strand som Ilinca och Kristian-Resekamrat. Och sa mots vi dar i ett litet horn i kanten till bygatan. Hon hade kant igen Nicos runda hatt fran ett familjebesok under ett av vara rep i Malmo, och darefter sett mig ga forbi - otroligt. Hon hade precis kommit tillbaka fran Gokarna och hade inte fatt mina sms. Poff, dar mots vi. Roligt roligt, sa vi softade och chillade och allt annat coolt, tex sa gick vi pa Silent Noise. Goas trance discos glansdagar ar over pga nya regler: ingen hog musik efter 11. Sa nu dansas det med horlurar! Det var kul, sarskilt nar man tog av sig lurarna mitt i den dansande, skrikande massan. Ilinca skiljdes vi dock fran och ikvall aker hon hem.

Familjesamjan ar god, i gar kvall gjorde vi alla yoga med Raja, varldens mysigaste man tillika gammal van till Nico (som besokt Palolem tidigare). Langst uppe pa ett berg stog vi, medan solen gick ner. Det var vackert, utsikt at alla hall och farger som okade i styrka tills morkret kom.

Jaja, nu borde jag val sluta. Imorgon ska vi till Hampi inat landet, med en massa tempel, hetare hetta, en stor sjo och sa vidare. Magen halsar!
Puss pa er.

Bombay/Mumbai.

Hemma!

Maktiga Shiva fran 700 e.Kr. Eller en maltavla for 1500-talets Jesusstinna portugiser?

Elephanta Island utanfor Mumbai.

Kakan, Jonna, Nils pa baten.

Pa baten.

Hamnen.

Var gata.

En matbit.

Fina huset med tvatten.

Gatan.

Nisse pa gatan.

Frukosten.

Taxi i Mumbai.

Taxi i Stockholm.

Har ovan lite ogonblick fran de begynnande resedagarna i Indiens storsta stad. En galen mix av fattiga och rika, hotellkomplex och tiggare, avgaser och havsbris, restauranger och fruktstand, indier och oss. Gatorna ar stora, levande, tutande, varma, luften dallrar i solstralarna som letar sig ner mellan de enorma lovverk som tungt hanger fran de massiva traden. Strax utanfor, ca 40 minuter med bat, ligger Elephanta Island med ett par jattelika grottor,uthuggna for 1300 ar sedan dar enorma stenstatyer av Shiva tronar och med sensuell kropp, extatisk blick, rofyllt leende valkomnar oss morgonbesokare. Tva hela dagar kanns som en vecka.